Kvasten vallad och klar inför nästa veckas flygning

Idag är det äntligen dags för hoppning i Vårgårda, inte för mig, men väl för flera av mina kurskamrater. Själv väntar jag tills nästa helg då det enligt traditionen är många ute och flyger mot blåkulla. Fattar dock inte riktigt hur jag skall få med mig kvasten? 

Igår fick jag mina nya coooooola??? fallskärmshoppningsglasögon.  De ser faktiskt inte kloka ut, men de skall uppenbarligen fungera bra. Tycker nog man ser ut som en tönt i dem faktiskt. Ja ja, de gör att jag grinar mindre när jag väl hoppar J 

Önskar alla kurskamrater mjuk landning och underbara glädjetjut!

Read Full Post »

Nyttig ångest?

F-n det är nästan två veckor kvar innan jag får hoppa för första gången. Varje dag är det någon som frågar hur det känns, och skall jag vara ärlig så känner jag mig ganska obekväm när frågan ställs. Det är både glädje och en rejäl knut i magen.

För det är ta mig katten helt sjukt onormalt att kasta sig ut från 4000 meters höjd med en j-vla kånken på ryggen. Känns i och för sig tryggt att ha två instruktörer vid min sida, men de ”överger” mig i samma stund som min fallskärm vecklas ut. Då bromsas jag (förhoppningsvis, peppar, peppar och allt det där) upp och de fortsätter ned i 50 meter i sekunden. Ensam kvar på 1200 meters höjd är då en skiträdd Karlsson med en skärm som kanske fungerar. Huvuddelen av utbildningen har gått ut på att lära sig vad man skall göra när den INTE fungerar… Så nu är jag helt övertygad om att den j-vla skärmen kommer att krångla, ja reservdraget kommer nästan med automatik. Kommer att bli otroligt förvånad om det INTE krånglar. Känner mig riktigt norrländskt pessimistisk… He he

Så väntan just nu är faktiskt lite jobbig. Jag är ändock helt övertygad om att jag kommer lösa alla tänkbara problem, men samtidigt är jag inte så sugen på att testa min övertygelse.

Faktum är att det skall bli skönt när Påsken är över. Då har jag förhoppningsvis gjort 4 hopp, ett per dag är min plan. Efter dessa hopp är jag mer varm i kläderna och fortsättningen av kursen kommer att gå som en dans! Det är bara det att jag vill hoppa NU och inte om 11 ångestfyllda dagar.

Påsken kommer att vara fylld av otrolig glädje och mycket myror i magen.
– Jag längtar verkligen dit!

Bildens fel kallas för delad skärm, och gör att skärmen inte bär tillräckligt bra, vilket innebär för hög hastighet nedåt. Det är även troligt att det snurrar av h-vete. Lösningen på problemet är att lossa skärmen och gå in i frifall igen, sedan kommer reservskärmen att rädda mig tryggt ned på backen. Tryggt som bara den… 😉

Se, ta, se, ta, dra, dra, svanka (reservdragsramsan)

//Krille

Read Full Post »

Aj, aj, aj, aj, aaaj

Idag värker min kropp! Efter en helg med en attans massa hängande i sele, rullande på mattor, och sittandes på knä så värker det nu överallt i min kropp.
Inte visste jag att man kunde få sådan träningsverk av en terorikurs 🙂

Read Full Post »

Packad och klar för hoppning

Efter att ha tiggt ihop en frukost bestående av två polarkakor från Andreas och lite räkost från Daniel började dagen med praktiskt prov för vår instruktör Mia. Efter att ha tagit på mig en höjdmätare och en hjälm klättrade jag upp i hängselen och hängde sedan med dinglade ben i 20 minuter. Vi gjorde tre olika simulerade hopp, där olika händelser målades upp av Mia, varvid jag skulle agera utifrån detta. Var lite svettigt då tiden hela tiden tickar och man sjunker obönhörligen mot marken. Kanske inte så mycket där jag hängde fastspänd i två krokar i taket, men i den verklighet vi försökte härma. I vilket fall, provet gick bra och jag gjorde väl inga större fel. Bromsade kanske lite tidigt vid 7-8 meters höjd när jag skulle landa, men verklighetens inlärningskurva är snabb och definitiv, då en förtidig inbromsning medför en ganska hård landning. Tror att smärta kan vara bra som minnesregel… 

Efter detta prov var det dags att öva packning av skärmen, detta gjordes under större delen av dagen, med avbrott för lunch och teoriprov. Att packa den j-vla skärmen är ett elände. Vår instruktör Robban hotade med att utdela en välförtjänt spark i röven om vi inte själva fixade packningen under kursen. Det sägs nämligen att man kan köpa packningshjälp för ca 40 kr av mer erfarna hoppare…

40 spänn och en spark i röven låter inte så dyrt med tanke på hur attans svårt det verkar vara att få snitts på packningen 😀

Teoriprovet bestod av ett ganska stort antal flervalsfrågor och en sida med beskrivande frågor. Provet gick bra och jag hade alla rätt, så nu kan jag känna mig relativt välförberedd inför hoppningen. I de bästa av världar hade första hoppet blivit redan imorgon. Jag tror dock inte att jag kan komma ifrån innan Påsk, så nu gäller det att hålla kunskapen levande och kanske läsa boken än en gång innan det är dags för fyra dagar med hoppning. 

Får passa på att tacka våra mycket kunniga och trevliga lärare Kamilla, Mia och Mats. De har gjort utbildningen både trevlig och intressant. Mina kompisar på kursen får även de med beröm godkänt. Himla trevligt gäng att hänga med 😉

Nästa steg i utbildningen är att hoppa ut från 4000 meters höjd. Alltid något att få mardrömmar om 😀 

//Christer 

Read Full Post »

Fågelkvitter och fislukt

Vaknade kl 7 av fågelsång och med en känsla av att ha sovit utomhus. Rummet har ingen värme, så den enda värmen kom från rummets innehavare, dess värme och kroppsodörer. Himla mysigt 🙂

Nu är det strax dags för praktik och teoriprov. Skall bli kul och se om kunskaperna fastnat.

Read Full Post »

Äntligen lite värme i kroppen

Efter en heldag utomhus och i en ouppvärmd hangar känns det mycket gott att komma in i klubbstugan och få färdiglagad varm go mat. Våra klubbkamrater var idag inneblåsta och kunde inte göra några hopp, de hade lagat en underbart god spagetti med köttfärssås tills vi kom in efter en lång dag ute. Som jag misstänkte så var repetitionspasset på morgonen längre än förra gången. Nu tog det två timmar och det känns bra inför morgondagens teori och praktikprov.   Under dagen har vi genomgått en läkarundersökning med allt från urinprov, blodprov och konstiga rörelseövningar. Det var så attans kallt att läkaren fick pressa ut blodet ur fingrarna på oss… Vi har även idag gjort konstiga vandringar på fältet här utanför. Med armarna uppsträckta i skyn gick vi runt på fältet och simulerade de sista hundratalen meter innan landning. Det gäller att flyga sig i rätt position för att kunna göra en landning mot vinden och inte allt för långt från klubbstugan. Man vill ju inte gå allt för långt. 

Vi har även övat på rullning. Kan väl säga att jag har ont i knäna nu. Jag fick ingen vidare snitts på rullandet men det kommer nog med tiden. Nu har vi fått oss en pilsner och värmen har som sagt börjat komma tillbaka i lederna.  Förhoppningsvis är man klar för hoppning efter morgondagens prov. //Christer

Read Full Post »

Filmer som får kroppen att rysa

Idag fick jag mejl från en av AFF instruktörerna. Han tyckte vi skulle gå in på YouTube och titta på lite filmer från folk som gått AFF kurser före oss. Kunde inte hålla mig utan gick direkt in på morgonen innan jag åkte till jobbet och tittade på alla 7 instruktörshoppen. Jag lovar och svär att vartenda ett av hårstråna på denna kropp (de är ganska många…) stod upp i givakt!!!

Så titta gärna in själv på dessa galna människor som frivilligt hoppar ut på 4000 meters höjd!! Första hoppet kallas Level 1.

Återkommer på lördag då vi är och gör andra delen av vår teorikurs. Denna gången kommer vi vara i Vårgårda.

Read Full Post »

100 m för desorienterade

Efter att vaknat vid fyratiden på morgonen och känt det fullt naturligt att öva reservrutinen liggandes i sängen samlades vi igen kl 9 ute i Säve. Idag regnade det på morgonen, så det som var blött i går, var gööööör blött idag. De som hade gummiskor eller vanliga lågskor fick problem på eftermiddagen då vi knatade runt på hoppfältet i dryga timmen. Mina byxor var skitiga upp till knäna och bilen hade hela fronten full i lera. Statoil tog hand om bilen, men brallorna får nog åka ett eget solo varv i tvättmaskinen.  

Liksom igår började vi med en repetition av allt vi lärt oss, då vi nu hade lagt till en hel dags utbildning tog repetitionen en timma. Nästa söndag lär det väl ta fram till lunch *ler* 

Mycket tid togs för att gå igenom det viktigaste, hur man landar på marken utan att dö… Landningsvarvet övades ute på fältet där Mia tålmodigt plaskade i blötan och hade hand om en grupp i taget i dryga timman var. Att se folket gå runt med armarna sträckta ovanför huvudet ser roligt ut. När de dessutom irrar runt på fältet liknar det 100 m för desorienterade. 😉  Två ytterliggare övningar gjordes under eftermiddagen. Kamilla drillades oss i en sele hängande från taket. Hon stressade oss med olika felfunktioner som vi skulle agera utifrån. Att hänga i selen och först lossa huvudskärmen och sedan dra reservhandtaget känns faktiskt ganska verkligt, trots att det sker inomhus.  Den sista övningen höll Mats i. Han visade första delen av hur man packar sin fallskärm. Detta verkar ganska avancerat, men skall bli kul att lära sig. 

Under eftermiddagen kom våra tre faddrar Siv, Robban och Jocke på besök. Siv är redan lite bekant med oss, då hon är en flitig läsare av denna blogg 😀 Faddrarna kommer att vara våra ”bästa vänner” i klubben och till dem kan vi alltid höra av oss med frågor eller funderingar. En och annan lift till Vårgårda lät det som att de även kunde ordna 😀  Allt som allt har helgen varit mycket lärorik, men samtidigt mycket tung. Det är tufft att ha så långa dagar, men upplägget fungerar trots allt himla bra. Nästa helg skall vi vara i Vårgårda, det skall bli jättekul. //Christer

Read Full Post »

Med hårtorken blåsandes i ansiktet

Rapport från Hallen…

Nu har jag och Jenny gjort våra övningar i hallen. Som vi har skrattat åt dessa galenskaper. För att göra det mer verklighetstroget? så hämtade jag en hårblås och körde i nyllet på Jenny. Blev med ens bra mycket roligare och mer stressande *skrattar*

Fick givetvis tillbaka med samma mynt. Så nu är vi välövade på reservdragsrutiner och har ett hårsvall i bästa Carola stil.

Read Full Post »

En samling adrenalinjunkies

 Amigo på teorilektion

Nu är vi igång på riktigt, idag har vi haft mycket teori och en hel del praktiska övning med repetitioner och åter repetitioner. Tänk vi har till och med fått läxa tills imorgon, bara en sån sak… 

Men vi börjar från början. Klockan 9 samlades vi och vi började med en repetition av gårdagens genomgång av vad alla delarna på fallskärmen heter. Efter att på nytt blivit presenterad för alla delarna var det dags för oss deltagare att presentera oss ordentligt för varandra. Man kunde snabbt konstatera att vi är en samling adrenalinjunkies. Vi är sex stycken som håller på med dykning, fem som kör MC, tre är kampsportsutövare och tre ytterligare är windsurfingsfantaster. Yoga, klättring, fälttävlan, maratonlöpning, och något så vanligt som fotboll finns också representerat i gruppen. Själv käkar jag myror under överlevnadsövningar som extra krydda i livet och förra året klängde jag uppe på 45 meters höjd på Ostindiefararen Götheborgs stormast mellan Australien och Indonesien. Igår kallade jag oss en samling galningar, idag fick jag det bekräftat… 

Vi började dagens övningar med att öva på hur uthoppet ur flygplanet går till. Vi stod vid en stolpe eller en dörrkarm och övade och övade. Det sitter ganska bra nu faktiskt, men jag inser att jag kommer ha världens högsta puls när jag väl står där i dörren och dödsföraktande skall kasta mig ut. Efter detta var det övningar över hur man drar huvudskärmen. Vi fick även se ett första hopp för en elev. Himla intressant att se och pulsen gick upp lite grann.  

Efter en rejäl pizza till lunch var det dags att prata om DÖÖÖDEN. Avsnittet handlade om reservdragsproceduren och i samband med detta drogs lite statistik. 1 på 100.000 hopp slår ihjäl sig, inte så himla kul att höra. Men med tanke på att jag inte skall göra så många hopp så är det ju ingen fara 😉  

Reservdragsövningen är nu vår läxa, och när väl jag och Jenny sett klart på Melodifestivalen skall vi ställa oss och göra 20 repetitioner. Vi får ställa oss i hallen där ingen av grannarna kan se oss, för det ser mycket mysko ut. Lite likt Macarena dansen faktiskt…  Vi gick även igenom lite teori om hur skärmen fungerar rent fysiskt, lite flygteori vilket var intressant.  Nä nu är det dags att gå ut i hallen, The Ark har vunnit och jag och Jenny skall göra mysko rörelser i hallen 😉På återhörande//Christer

Read Full Post »